Fittsimpa

Alla vet vi att skadeglädjen är den enda sanna glädjen. Men det vi inte tidigare har vetat är att även livlösa ting och saker även kan känna denna glädje.

Efter en vild helg i lägenheten Nilsen Andersson hittade jag den här kaffefläcken, äckligt nöjd med att ha svärtat ner vårat fina vardagsrumsbord. Ett ypperligt bevis på att även kaffefläckar kan känna skadeglädje.

För några dagar sedan satt jag på kvällskvisten med en kopp kaffe och avnjöt lite stimulerande dansbandsmusik med Christer Sjögren som vokalist. Christer Sjögren har verkligen allt som de flesta anser åtråvärt. Han har ett utseende som gamla tant-groupies suktar efter, pengar och en sällsynt djup och varm stämma.

Efter några klipp på YouTube upptäcker jag dock hans enda brist, han har en STOOOR glipa mellan sina framtänder. Detta är ett fullständigt frågetecken för mig då jag vet att han gjort några skönhetsoperationer, bland annat hårtransplantationer (Källa: Farmors Hänt-Extra tidningar).

Så varför har då inte Christer fixat till gluggen mellan tänderna?

Antingen är det för att han vill kunna förvara femkronor mellan tänderna så han snabbt och smidigt kan stoppa in en i kundvagnen på ICA och börja handla (Christers tid är dyrbar) eller så är det helt enkelt att Christer vill föra fram budskapet att "Ingen är perfekt, inte ens jag!" för att vi andra människor inte ska känna oss alltför underlägsna.

Tack Christer för att du gör världen till en bättre plats med din närvaro.

Igår hade jag en ledig dag från donken. Då bestämde jag mig för att åka till Gävle och skatea med Peter och Magoh. När vi kom dit upptäckte jag att jag glömt min bräda  hemma. Då blev jag ledsen och fick ångest och åkte hem.